Rösten

21 oktober 2019 | 19:00

Varifrån kommer rösten egentligen? Uppenbarligen inifrån, uppenbarligen ur munnen. Men ändå från ett osynligt ställe, ett högst vagt och ogripbart inre.

Ja, rösten är en av dessa frågor som blir mer komplicerade ju mer vi tänker på dem. Rösten är både natur och kultur, både personlig och socialt inlärd, både ljudobjekt och meningsbärare. UKON vill i sin föreläsning spåra röstens undflyende väsen med hjälp av exempel från urspårade poesiuppläsningar, patientfall ur en tjugoårig klinisk praktik, lika Emily Dickinsonska som Jacques Lacanska läsefrukter, felsägningar, rösthallucinationer, sirener, prelingvistiska röstuttryck som hicka, hosta och födsloskrik – och hans egen döva och döda fars sista ljudinspelning på ett trasslande kassettband.

Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) är psykoanalytiker och poet. Han har publicerat ett tjugotal böcker varav hans senaste, Glömskans bibliotek, en essä om demens, vansinne och litteratur (Norstedts 2016) hyllades av kritiker och nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. Han sitter i redaktionen för tidskrifterna Glänta och Arche, skriver litteraturkritik i Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet. I oktober 2019 kommer hans bok Röstautograferna (Norstedts).

Efter föreläsningen kommer Iggy Lond Malmborg och Rea Lest att visa material ur den kommande föreställningen Things in my mouth (med premiär i slutet av november) som diskuterar rösten och talet. Här är rösten inte främst en biologisk färdighet utan ett lärt, kulturellt betingat beteende, en hörnsten i produktionen och iscensättningen av (sk. “stabila”-) identitet(er).

Rösten är ju länken mellan det inre och det yttre, på så vis uppfattas den liksom fingeravtrycket, som unik. Det är en missuppfattning, en fantasi om människans autonomi, menar den här föreställningen. Istället läses rösten och dess uttryck som något vi växer in i.

Det hela börjar – i och med urtraumat, födseln – med ett okontrollerat skrik. En enda lång vokal.

Som en slags försvarsmekanism tämjer vi rösten, hackar upp den – lär in en förutbestämd repertoar av ljudligheter och fonem, som kan pusslas ihop till ord, meningar, sånger, gnäll, kärleksförklaringar osv. onödiga läten städas bort och glöms. Sedan dess är varje utsaga, varje läte som kommer ur vår mun per definition något som redan har sagts. Det mänskliga talet är inget annat än ett eko, av generationer av andra talande munnar. Eller kanske ett eko av rösten-i-sig. Något som fanns innan oss, innan vi föddes. Kanske till och med innan människan som sådan. Kanske är rösten ett virus, språket ett symptom och vi bara värddjur.

(Det avslutande stycket av Iggy Lond Malmborg och Rea Lest visas på engelska)

Iggy Lond Malmborg är en skådespelare och performanceartist baserad i Malmö och Tallinn. Även om han i grunden har en traditionell utbildning (Teaterhögskolan i Malmö) så spänner hans verk över en stor mängd olika stilar och estetiker, både soloföreställningar och samarbeten. Hans huvudsakliga artistiska intresse är att använda själva föreställningen som en modell på vilken verkets diskurs direkt kan appliceras. Genom att använda strategier som kan liknas vid minimalism kastar han ljus på teaterns politik och läser det som en hierarkisk maskin med (omedvetna) mönster av inklusion och exklusion.

Detta är den tredje fristående föreläsningen i Anings föreläsningsserie psykoanalytisk salong – sexualitet * 5 som kommer att pågå under hösten. För mer information om serien se vår hemsida (aningffp.wordpress.com) eller facebooksida (facebook.com/Aning.ffp). För dig vars begär efter existentiell och psykoanalytisk utforskning går ännu djupare rekommenderar vi dig att ta en titt på Aning Hardcore: https://www.facebook.com/events/502310476997997/